My life as Joss

Jag och min bror och mina två yngre kusiner har alltid varit dom som suttit vid barnbordet. men sen helgens släktmiddag är detta nu ett minne blott. För första gången var även alla mina kusinbarn där. härligt vilda ungar som jag självfallet lyckades charma. Men de slog mig iaf att Julia som går på gymnasiet inte längre är yngst. vi fyra sitter alltid tillsammans men vårt bord kan knappast kallas barnbordet längre. Detta var en lite jobbig insikt, man tappa lite identitet liksom men min morbror tillika gudfar (som för övrigt inte har gjort något för mina andliga uppfostran) gav oss ett nytt namn.. Kravallbordet.. Mamma som även hon vet vad vi fyra går för nickade jakade ,flinandeoch sa -Ja Anders har rätt.. Ni är allt våra terrorister.. Kände att jag kan faktiskt gå med på att sitta vid kravallbordet.. Känner att jag har hittat min identitet i släkten igen. ;)



obs- var tvungen att testa att tidsinställa detta inlägget. awesome!