My life as Joss

Känner mig just nu fruktanvärt otacksam över de mesta.. att jag innan jag har fyllt 23 kommer att vara färdig förskolärare och jag är fruktänsvärt otacksam över min innerliga flax när det gäller jobb och lägenhet. När jag flydde från Usa så va jag hemma två dagar innan jag fick en jobbintervju som barnskötare. Jobbet fick jag utan större ansträngning. När jag ville flytta hemifrån ringde min bonussyrra veckan efter och sa att jag kunde få hyra av henne i andra hand. när jag sedan ville ha ett första handkontrakt räckte det med att jag frågade men hyresvärd och inom en vecka befann jag mig här.. I min nyrenoverade 1:a  i ett bra område..
Vet detta låter som ett ofantligt skryt, men det är de inte. Är självklart tacksam över allt detta, men har aldrig sett det som att jag har kämpat mig dit utan mer att jag har haft en himla massa flax.. Så antar att de är nu jag ska be om ursäkt för att jag gått före folk i "kön". men sånt orkar jag inte.. Även om Usa var en väldigt jobbig upplevelse så fick de mig att inse vad jag hade hemma. När jag insåg att jag var tvungen att åka därifrån var när jag såg trollkarlen från Oz. Alltid älskar musikalen och filmen men aldrig riktigt förstått va de innebar.  Men då förstod jag att borta bra men hemma bäst. Behöver liksom kommer ifrån min plan om hur mitt liv ska se ut, se något annat för att fatta hur bra jag faktiskt har de och att jag faktiskt ska vara stolt över vad jag har gjort i mitt liv.

så va stolta över vad ni gör, va stolta över vilka ni är, ångra misstagen men släpp de sen för att sen ta med er läxan och gå vidare, lite klokare, lite bättre. Och fan...Sträck på er och håll huvudet högt. Och låt ingen få er att känna er dumma...så peace out..