Allt som flyger upp måste landa till slut.
Konstigt det där att hela ens dag kan vara fylld av ljus, man är glad och känner sig oövervinnlig. Men när solen går ner når mörkret en på fler än ett sätt. Tränger in i varje por och håller ner en liten. Man försöker sprida lite värme genom tända ljus, varma drycker kanske en och en annan Melissa Horn låt men inget hjälper
Man har liksom ingen anledning till att vara deppig men lik förbannat är man det ändå.. Man vet att med morgondagen kommer att komma med ljus och tränga undan deppigheten men trots det så känns kvällen så väldigt lång.. Så nu när vi har kommit fram till att inte ens Melissa Horn kan bryta höstmörkret. vad gör man? jo man lägger ansiktsmask och tar en varm dusch, kryper ner med ett täcke i soffan. Och väntar.. Kanske på en skimrande person som kan få dig att må bättre eller kanske bara bättre tider ;)
Man har liksom ingen anledning till att vara deppig men lik förbannat är man det ändå.. Man vet att med morgondagen kommer att komma med ljus och tränga undan deppigheten men trots det så känns kvällen så väldigt lång.. Så nu när vi har kommit fram till att inte ens Melissa Horn kan bryta höstmörkret. vad gör man? jo man lägger ansiktsmask och tar en varm dusch, kryper ner med ett täcke i soffan. Och väntar.. Kanske på en skimrande person som kan få dig att må bättre eller kanske bara bättre tider ;)
Kommentarer
Trackback
